Diskussionen om hållbarhetsrapportering har länge känts som något bara de stora bolagen behövde bry sig om. Men 2026 har bilden förändrats markant. Stora kunder kräver dokumentation från leverantörer som är betydligt mindre än dem själva, och banker börjar väga in hållbarhetsdata vid kreditbedömning. Vi har pratat med småföretagare i Skåne om vart de står – och vad de gör för att inte hamna efter.
När indirekt påverkan blir direkt
Många små företag i Skåne har upptäckt att hållbarhetsrapportering nått dem via en omväg. De omfattas inte själva av CSRD eller andra direktiv, men deras kunder gör det. Och när en stor kund behöver rapportera utsläpp i sin värdekedja blir leverantörens utsläpp en del av rapporten.
– Vi fick ett 14-sidigt frågeformulär från en stor industrikund som tidigare bara ville veta vårt pris och leveranstid. Nu vill de veta vår energianvändning, var vi köper material, hur vi hanterar avfall. Det var en wakeup call, säger en VD på ett mellanstort företag i Burlöv.
Vilka är de praktiska kraven 2026?
För småföretag i Skåne ser de vanligaste rapporteringskraven 2026 ut så här:
- Scope 1 och 2 utsläpp. Egna utsläpp och köpt energi. Relativt enkelt att räkna.
- Scope 3 grundläggande. Utvalda kategorier som inköpta varor, resor, transporter.
- Sociala data. Arbetsmiljö, jämställdhet, kompetensutveckling.
- Governance. Hur tar styrelsen ansvar, finns det policy, hur följs den upp.
Det är inte längden som är problemet – det är att ha siffror som faktiskt går att stå för.
Hållbara giveaways är en konkret del av scope 3
Det syns extra tydligt i marketingbudgeten. Tryckta engångsplastprodukter och billiga giveaways från Asien dyker numera upp som en post i scope 3-rapporteringen hos kundernas värdekedjor. Det är därför skånska företag i ökande grad väljer hållbara giveaways för Skånes företag – inte bara för image, utan för rapporteringen.
Tre vanliga misstag
Av dem vi pratat med återkommer tre fällor:
- Att rapportera siffror man inte kan dokumentera. Bättre att rapportera mindre och korrekt än mycket och osäkert.
- Att överdriva i marknadsföringen. Det är greenwashing och kan straffa sig juridiskt. Se separat genomgång av greenwashing-fällan.
- Att lägga arbetet sent. De som börjar tre månader innan deadline kommer i kläm. De som börjar 18 månader innan har koll.
CSRD påverkar fler än man tror
Även om många små bolag i Skåne inte direkt omfattas av CSRD, är det värt att förstå varför direktivet ändå påverkar dem. Mer om hur CSRD-direktivet för skånska SMB konkret spiller över till mindre verksamheter, och vilka tröskelvärden som faktiskt gäller.
Vad gör de skånska företagen som ligger bäst till?
Det är inte de största som ligger bäst till – det är ofta de som tagit beslutet tidigast. Tre saker återkommer hos småföretag som upplevs ha bra koll:
- En tydlig person eller funktion som äger frågan, inte ett VD-ansvar bland tio andra
- Ett enkelt system för datainsamling, ofta byggt i Excel eller en SaaS-tjänst för SMB
- En realistisk plan över 3 år, inte alla mål till nästa kvartal
För Skånes företag som ännu inte börjat är 2026 fortfarande inte för sent. Men vänta inte längre – kraven kommer närmare, snabbare än många tror.
