EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har under flera år känts som något långt borta för mindre företag i Skåne. Men inför rapporteringsperioden 2026 har realiteten kommit närmare. Inte alla SMB omfattas direkt – men många påverkas indirekt på ett sätt som gör att det är värt att förstå exakt vad direktivet säger och vad det inte säger.
Vilka företag omfattas direkt?
Den första vågen, som rapporterade redan 2025 för räkenskapsåret 2024, var stora företag av allmänt intresse (PIE) med över 500 anställda. Andra vågen, som rapporterar 2026, omfattar stora företag med fler än 250 anställda eller över 50 miljoner euro i omsättning eller över 25 miljoner euro i balansomslutning – minst två av kriterierna.
Vågen efter, som rapporterar 2027, omfattar börsnoterade små och medelstora företag. Familjeägda, onoterade SMB i Skåne är alltså inte direkt omfattade än – men det är en betydligt smalare lättnad än den ser ut.
Den indirekta påverkan är ofta större
Det som överraskar många skånska företagare är att de blir inblandade genom kundkedjan långt innan de själva omfattas. Den stora industrikunden behöver scope 3-data från sina leverantörer. Banken som finansierar verksamheten behöver hållbarhetsdata för sin egen rapportering. Den offentliga upphandlingen kräver klimatdokumentation.
– När man tittar på hur ofta vi får frågeformulär från kunder, banker och försäkringsbolag de senaste 12 månaderna är CSRD redan här i vår vardag – även om vi inte är direkt rapporteringsskyldiga, säger ekonomichefen på ett tillverkningsföretag i Trelleborg.
Vilka områden täcker rapporteringen?
CSRD strukturerar rapporteringen kring tre huvudsakliga dimensioner:
- E (Environment). Klimatpåverkan, energianvändning, vatten, biologisk mångfald, cirkularitet.
- S (Social). Arbetsförhållanden, mångfald, mänskliga rättigheter i värdekedjan.
- G (Governance). Företagsstyrning, etik, antikorruption, lobbyaktivitet.
Det är ett bredare omfång än många trott och kräver att fler funktioner än ekonomi och hållbarhet är inblandade.
Vad SMB i Skåne kan göra konkret nu
Skånska små och medelstora företag som vill vara redo när kraven – direkta eller indirekta – når dem rekommenderas att börja med tre saker:
- Kartlägg vilka kunder, banker eller upphandlare som redan ställer eller kan komma att ställa krav
- Börja samla grundläggande data: energianvändning, transporter, inköpta varor
- Definiera en enkel hållbarhetspolicy och ett ansvar internt
För många blir det också naturligt att se över de produktval som syns externt – från företagsbilar till profilprodukter. Att välja hållbara företagsprofilprodukter blir en synlig signal som dessutom lättar på scope 3-redovisningen.
Mer än bara compliance
Det är lätt att se CSRD som ytterligare en pappersexercis. Men de skånska företag som tagit till sig direktivet tidigast har upptäckt att det ofta drivit fram interna förbättringar som varit lönsamma i sig: lägre energikostnader, bättre avtal med transportörer, tydligare arbetsmiljöarbete.
Det är samma logik som med hållbarhetsrapportering för småföretag – arbetet med data tvingar fram förbättringar som annars hade dröjt.
Vakta gränsen mot greenwashing
En av de viktigaste sakerna att förstå är att CSRD-rapportering ska revideras. Det betyder att överdrifter och slappa formuleringar slår tillbaka. Mer om gränsen mellan ärlig kommunikation och greenwashing och företagskommunikation i en separat genomgång.
Vad väntar nästa år?
För skånska SMB kommer 2027 och 2028 vara avgörande. När noterade SMB börjar rapportera och när de stora företagens scope 3-krav blir mer detaljerade, kommer kraven trickla ner till verksamheter som idag inte alls är direkt påverkade. Den som tar tag i det nu hamnar inte i panik då.
